Michelle Osein

Prisa CSN.

Nu är mina hungertider över. Sedan början av månaden har jag haft en MINIMAL budget att leva på, verkligen...och senaste 12 dagarna har jag haft 1,21 kr på kontot. BUT I MADE IT! Fyfan vad skönt, imorgon blir det AW och mys med mina finaste brudar. Älskar dem!

I stand up and punch them out, cause they're all wrong

Jävlar vilken dag!
Började med att träffa alla härliga faddrar som kommer att slita för att de nya studenterna ska ha kul i höst! Kommer verkligen bli så grymt rolig inspark i år så ni anar inte! Hängde där ett tag innan det var dags att gå på möte nummer 2 angående CPHG Fashionweek och sen rullade det på hela dagen. Hann precis komma hem och ta en powernap innan det var dags att möta upp Vlora för lite coffetime and catch up lite. Nu är jag helt slut och vill inte ens tänka på all plugg och tentor som väntar imorgon och närmsta veckan. Och så en del möten på det.
Haha känns som om det är det enda jag lever på just nu, när folk frågar "vad gör du?" så är mitt svar ALLTID "är på möte ringer sen" eller "pluggar". Jaja, i veckan blir det en sväng till Köpenhamn för att göra klart all finsh och efter ett par veckor så kan även lilla jag ta lite semester! 

I promise I can make it last forever

 

Ibland är det jobbigt att vara en student som ligger efter med en del i sitt pluggande, hon har tagit tillbaka sitt jobb från Filippa K för att dryga ut studentkassan, samtidigt som hon hjälper till med att driva det stora imperiet av restauranglivet hemifrån, som har varit en stor del av hennes liv i många, många år. Om det är allt? Nej, att planera och genomföra insparken och olika event för studenter tillsammans med goa kamrater, tar också en stor del av hennes vardag. Med allt detta ska hon försöka hålla igång sitt sociala liv och ha kul. Jo men jag är glad över det jag gör och det får mig att känna att jag lever. Och ibland crashar jag, gråter och skriker. För jag är också en människa. Men jag må vara uthållig, jag må vara glad utåt och försöka visa min bästa sida till personer som inte känner mig och göra mitt liv till en "perfection", så kommer det alltid att finnas saker som kommer att tynga ner mig och mitt hjärta. För vad spelar det för roll egentligen om jag valde att sluta visa allt från den goda sidan? Vem skulle bry sig? 99 % skulle vara skadeglada över att det går dåligt för någon och de resterande 1 %:en skulle inte bry sig. Så, jag gör det jag brukar göra, lever mitt perfekta liv. För helt ärligt, jag ÄR lycklig över min tillvaro och lever ett bra liv, något ingen skulle kunna ha förutspått för 8 år sedan.